Jag har haft en grön månad

Från 1 juni kan vi Halmstadbor äntligen börja sortera ut vårt matavfall. Av våra matrester kommer det sedan att bli både biogödsel och biogas. På det sättet bidrar vi till att skapa ett komplett kretslopp i Halmstad.

Själv lyckades jag emellertid redan i mars lägga vantarna på en rulle gröna påsar och sedan dess har jag och familjen testat hur det funkar i praktiken. Idag tänkte jag berätta lite om hur det har gått.

Den första utmaningen var att skapa plats under diskbänken för ett nytt kärl. Vårt kök har 10 år på nacken och det visade sig snabbt att nya hinkar från samma tillverkare har en annan storlek än när vi byggde köket. Men efter lite letande på stan så hittade jag en perfekt 5-litershink för 19 kronor. Jag köpte ett lock också, men det har jag numera fått lära mig att man inte ska använda. Då börjar nämligen matresterna ruttna väldigt snabbt. (På HEM:s nya webbsida www.sorteragront.se kan du läsa några tips om att välja kärl.)

När väl utrustningen var på plats gick det lätt att komma igång. Det mesta säger sig självt; mat i ena påsen, resten i den andra. Men första veckan fick vi ändå leta upp svaren på ett par frågor om vad som är matavfall (kaffesump) och vad som inte är det (tuggummi). Sedan dess har det inte varit några frågetecken.

I vår familj är vi två vuxna och två tonåringar. I snitt har vi gjort av med två gröna påsar i veckan. Ibland har vi bytt påse lite oftare, om vi till exempel har haft matrester som luktar extra mycket, men ibland också mer sällan. Den vanliga soppåsen kan däremot ibland bli stående hela veckan. Eftersom vi sorterar förpackningar separat, så blir det inte så mycket kvar att slänga i de vanliga soporna.

En sak som jag ofta hör från bekanta i andra kommuner är att sorteringen kan vara lite kladdig. Några sådan problem har vi inte upplevt. Inte heller lukt har varit något problem. Det är väl en av de stora fördelarna med att vi har valt ett system med plastpåsar. En annan fördel med den optiska sorteringen är att ingen behöver göra plats för nya soptunnor. Alla påsar slängs helt enkelt i samma tunna, så sköter HEM resten av sorteringen.

En lustig sak är hur snabbt jag har kommit in i känslan av att inget får hamna fel. Trots att jag vet att våra gröna påsar inte kommer att bli biogas under testperioden, så kommer jag ofta på mig själv med att flytta felsorterade ägg- eller bananskal från den ena påsen till den andra. Och det är ju bra. Ett sorterat bananskal räddar inte världen, men om varje hushåll i Halmstad sorterar bara ett enda bananskal extra per år så räcker det till många hundra mil med ett biogasfordon.

Mitt intryck av testperioden är att Gröna påsen är hur enkel som helst att använda. Och det är ett väldigt smart sätt att dra nytta av de tusentals ton matrester som vi skapar i Halmstad varje år. Om några veckor får du ditt eget startkit i brevlådan. Då hoppas jag att du också vill vara med och göra Halmstad till en smartare stad.