«

»

Feb 07

Bättre kan vi. Bättre måste vi.

I veckan tecknade Migrationsverket ett sexårigt avtal med Spenshult om att ta emot uppemot 700 flyktingar. Samtidigt öppnar myndigheten ett kontor på platsen som tillsammans med fastighetens egen personal kommer att skapa ungefär 50 nya arbetstillfällen i Halmstad när verksamheten drar igång i maj.

Idag funderar jag över hur vi bättre kan ta emot de flyktingar som kommer till Halmstad.

Kommunen har ett begränsat ansvar

Under asylprocessen har Halmstads kommun bara ett begränsat ansvar för de asylsökande. I praktiken är den enda lagstadgade uppgiften att ordna med skolgång för de barn som väntar på besked om uppehållstillstånd. Alla asylsökande barn har rätt till skolgång, men de har ingen skolplikt. Kostnaderna ersätts av staten.

Utöver detta hjälper kommunen till med att samordna insatser från frivilligorganisationer, till exempel språkundervisning, flyktingguider, friluftsaktiviteter och klädinsamling.

Problemet är att inte heller staten tar något större ansvar – utöver att tillhandahålla mat och husrum.

Ett slöseri med tid

Asylprocessen tar idag mellan 4 och 11 månader, en tid som i ganska hög utsträckning verkar slösas bort på passivitet. Jag är därför glad över att allt fler röster nu höjs för att vi måste använda tiden på boendet bättre. Från lokalt moderat håll har vi till exempel lyft frågan om språkutbildning, en diskussion som nu äntligen också har kommit igång på riksplanet, inte minst efter att kommunstyrelsens ordförande Carl-Fredrik Graf tog upp frågan med regeringens flyktingsamordnare förra året.

Exakt hur vi i Halmstad kommer att arbeta med att förbättra asylmottagandet återstår att se. Men att vi måste göra mer är uppenbart. Genom att föregå med gott exempel kan vi förhoppningsvis locka med oss fler kommuner. Och ju fler kommuner som tidigt förbättrar integrationen, desto fler kommuner kan dra nytta av det när flyktingarna ska ta sig vidare ut i det svenska samhället. Jag tänkte här dela med mig av några egna konkreta tankar om detta.
Komplettera gärna med dina egna idéer i kommentarsfältet.

Tanke 1: Förbättra språkundervisningen

Språkundervisningen på asylboendena är mycket begränsad, vilket är olyckligt med tanke på att vi redan vet att många flyktingar – inte minst från Syrien – faktiskt kommer att få uppehållstillstånd. De senaste åren har närmare 50% av de asylsökande beviljats uppehållstillstånd i Sverige. För den som har läst om företaget Samres som på sex månader lyckas utbilda senegaleser i att ta emot färdtjänstbeställningar på svenska så blir det uppenbart hur mycket värdefull tid som går förlorad.
Idag erbjuder frivilligorganisationer svenskundervisning någon eller några timmar per vecka. Med extra resurser till dessa borde den tiden gå att utöka betydligt. Då blir också vägen in i samhället betydligt kortare.

Tanke 2: Utveckla kontakten med föreningarna

Är det några av de boende som spelar schack? Har de någonsin provat innebandy? Har de stått på ett par skridskor? Tycker de om att läsa, spela fotboll eller räkna fåglar? Halmstad är fullt av ideella föreningar som dagligen arrangerar aktiviteter för sina medlemmar. Redan idag är flera av dem involverade i aktiviteter på Halmstads tre flyktingmottagningar.
Det borde vara möjligt att rikta ytterligare stöd till de föreningar som kan tänka sig att involvera flyktingar i sin verksamhet. Jag tror att det inte bara skulle göra livet på asylboendet mer drägligt, utan att det också skulle vara utvecklande för barn och unga i Halmstad.

Tanke 3: Identifiera yrkeskunniga

Bland inte minst syriska flyktingar finns det många som har bra utbildning. Ett intressant exempel på hur man kan dra nytta av detta finns i Uddevalla, där en grupp nyanlända syriska läkare just nu genomgår en intensivutbildning i svenska och kommer kunna bidra till att avhjälpa läkarbristen i Västra Götaland efter bara 12 månader. Kostnaden för detta är en spottstyver jämfört med att ”bygga” en läkare från scratch – ett arbete som kanske tar 25-30 år från vagga till läkarlegitimation.
Att identifiera och säkra utbildad personal i bristyrken redan på asylboendet borde vara en prioriterad uppgift både för kommunen och näringslivet. Här borde det gå att ta hjälp av Högskolan i Halmstad.

Tanke 4: Gör flyktingarnas vardag till en gemensam angelägenhet

En flykting som väntar på asyl får 24 kronor per dag, vilket ska räcka till allt utom mat och boende, till exempel bussresor, kläder, läkarbesök och telefoni. Hur många känner till det? Och hur många av oss vet ens om att det finns en insamlingsverksamhet i kommunen för asylsökande. Jag tror att okunskap är den bästa grogrunden för missförstånd. Jag skulle därför gärna se en mer synlig hjälpverksamhet där fler av Halmstadborna kan involveras och där behovet tydliggörs. Kläder är inte det enda som behövs. Från och till finns det också behov av till exempel leksaker och barnvagnar.
Kanske kan man ordna detta i samarbete med Myrorna i deras centralt belägna lokaler? Eller kan personalen vid återvinningscentralerna utbildas för att kunna fånga upp användbara saker innan de slängs?

Tanke 5: Näringslivet har lösningar

Politik i all ära, men det är ändå näringslivet som bygger landet. Och i stor utsträckning är det invandrare som bygger näringslivet. Jag skulle vilja utveckla samarbetet med företag i Halmstad och involvera dem i integrationen. På kort sikt är det inte säkert att de tjänar på det, men företag som vågar tänka långsiktigt kan ha stora möjligheter att utvecklas tillsammans med nyanlända. Det är ingen slump att exportföretag som anställer invandrare också ökar sin omsättning.

Tanke 6: Involvera skolan

Oavsett om nyanlända barn utbildas på plats på förläggningarna eller om de sprids ut över Halmstad så tror jag att det är bra att så många skolor som möjligt involveras i mottagandet. Dels finns det en poäng i att fördela belastningen rättvist, men det finns också stora vinster i att fler barn och föräldrar får lära känna nyanlända flyktingar. För oavsett vad man tycker om Sveriges flyktingpolitik, så tror jag att vi alla kan enas om att ökad polarisering är destruktivt för samhället.
Exakt hur skolorna ska involveras överlåter jag åt andra att fundera på, men rent allmänt tror jag att möten mellan människor är en bra utgångspunkt.
Det pågår redan ett omfattande arbete i kommunen med att förbereda för det nya boendet i Spenshult och de utmaningar som vi står inför där. Jag kommer därför säkert att återkomma till frågan längre fram. Tills vidare skickar jag med ett par länkar som kanske kan vara användbara.

Länkar:

Flyktingmottagande i Halmstad

Frågor och svar om flyktingmottagande

Hur mycket pengar får flyktingar

Kommentera inlägget

%d bloggare gillar detta: