Aug 16

Den där pensionärsskatten

tant

Image courtesy of Ambro at FreeDigitalPhotos.net

Två frågor dyker upp oftare än andra när jag är ute och knackar dörr i Halmstad: Najaden och ”pensionärsskatten”. Till skillnad från Najaden – som jag kanske återkommer till vid ett senare tillfälle – så råder det emellertid inga delade meningar om pensionärsskatten. Alla äldre som jag pratar med är besvikna över detta.

Jag har full förståelse för det. Pensionerna har åkt jo-jo de senaste åren. En höjning ena året raderas ut av en sänkning nästa år. Detta har på något sätt blivit synonymt med begreppet pensionärsskatt – vilket ironiskt nog är en skatt som egentligen inte finns.

Här kommer åtminstone ett litet försök att förklara vad som ligger bakom detta begrepp.

Vad är ”pensionärsskatt”?

För det första: det finns inget som heter pensionärsskatt. Med det menar jag att ingen har infört en extra skatt för pensionärer.

Det som däremot kallas för pensionärsskatten är det gap som har uppstått när skatterna för löntagare har sänkts  MER än för pensionärer. Det här diagrammet illustrerar förhoppningsvis detta ganska väl.

PS

Källa: Riksdagsman Jan Ericson (M)

Jobbskatteavdraget

Den sänkta skatten för löntagare (blå stapel) är det så kallade jobbskatteavdraget (JSA) som har genomförts i fem steg. Syftet med JSA har varit att öka drivkrafterna för att arbeta mer och längre. Det riktar sig av detta skäl i huvudsak mot personer i arbetsför ålder, men även pensionärer som jobbar efter 65 omfattas genom ett extra avdrag.

Jobbskatteavdraget har i snitt gett en extra månadslön per år mer i plånboken för den som arbetar. JSA beräknas leda till cirka 120 000 nya jobb.

Sänkta skatter för pensionärer

Utöver JSA så har skatten också sänkts för pensionärer (röd stapel). Totalt har Alliansen vid fem tillfällen sänkt skatten för på pensioner; 2009, 2010, 2011, 2013, 2014. Totalt har skatten sänkts med 16,5 miljarder, vilket i snitt innebär en sänkt skatt på 11 000/år. Jag hör och läser ofta att Alliansen har höjt skatten för pensionärer. Det är alltså inte sant.

Sänkta pensioner –  och höjda

Tyvärr har dessa sänkningar däremot i flera fall ätits upp av sänkt pension – eller mer korrekt – flera av skattesänkningarna har genomförts just för att kompensera för sänkt pension.

Att pensionen höjs eller sänks är inget som riksdagen fattar beslut om varje år, utan det styrs av hur mycket pengar som kommer in i pensionssystemet och hur många som ska dela på utbetalningarna. När lågkonjunkturen slog till med full kraft så ledde det till färre jobb och därmed lägre inbetalningar. När jobben blev fler igen höjdes pensionerna åter. Detta har inneburit stora jo-jo-effekter. Förra året höjdes pensionerna till exempel med nästan 5% – i år sänktes de med 3%. Just nu är prognosen en mindre höjning 2015 och två stora höjningar de följande två åren.

Görs något åt svängningarna?

Är det då ett problem att pensionerna varierar så kraftigt? Absolut. Det är bra för alla om också pensionärer har rimliga förutsättningar att kunna bedöma sin framtida pension. Ingen regering vill ha pensionärer som inte vågar konsumera.

Alliansen och Socialdemokraterna är därför sedan i våras överens om att förändra indexuppräkningen för att jämna ut svängningarna. Det kommer att dämpa dalarna. Men principen kvarstår att pengarna måste räcka, så dämpningen betalas med lägre toppar.

Framtidens pensioner

Det finns inga magiska sätt att få högre pensioner. Det enda som fungerar är att vi får fler människor i arbete och att systemet därmed fylls på med nya pensionspengar. Alliansen har därför hela tiden fokuserat på att sänka skatten där det ger bäst effekt på sysselsättningen. I debatten om olika skatter glöms detta ibland bort.

Fler jobb är det enda sättet att skapa långsiktigt höjda pensioner. Då kommer också effekten av de sänkta skatterna på pensioner att bli synliga.

Kommentera inlägget

%d bloggare gillar detta: