Sep 28

För dumt för att vara sant

Jag har ett motto som jag efter bästa förmåga försöker leva efter: ”Om något är för dumt för att vara sant så är det antagligen inte sant”.

Som rättesnöre kan det vara tidsödande eftersom det ofta försätter mig i situationer där jag plötsligt har grottat in mig i ämnen som normalt intre intresserar mig. Invandringspolitiken är ett sådant ämne. Jag har min syn på saken, men det finns andra politiska områden som intresserar mig betydligt mer.

Du har kanske sett artikeln i bilden till vänster (läs den här). Den har cirkulerat på nätet i några dagar och delas för tillfället ganska flitigt på Facebook. Artikeln handlar om statliga förmånliga lån till invandrare. Eftersom jag själv har en allmänt positiv inställning till invandring och en allmänt negativ inställning till folk som okritiskt delar artiklar på facebook så bestämde jag mig för att, i linje med mitt motto, läsa igenom artikeln.

Ganska snart började jag fundera. Kunde detta dumma verkligen kunde vara sant? Kollegan som hade  skickat länken till mig ställde samma fråga. Med en halvtimme att fördriva på bussen och ett tvångsmässigt behov av att googla så bestämde jag mig för att göra en faktakoll.

Artikelförfattaren på friatider.se hade för det första gjort det ganska enkelt för mig. Han/hon/hen hade länkat till två källor som skulle stödja påståendena i artikeln. Dessa två källor visade sig räcka gott och väl för min egen undersökning. Den ena källan var CSNs egna informationssidor om det så kallade hemutrustningslånet. Den andra källan var regeringens egen budgetproposition.

Jag hade en halvtimme. Detta var vad jag kom fram till,

 Artikeln påstår:

 (… ) man kommer att rekordsatsa på CSN:s skattefinansierade lån till nyinflyttade – som bara ges till invandrare

För det första. Artikeln antyder genomgående och helt felaktigt att lånet gäller invandrare i allmänhet. Detta stämmer inte. Lånet gäller enbart flyktingar som omfattas av kommunernas flyktingmottagande. När flyktingarna slussas ut i vanliga boenden så har de via staten fått en möjlighet att låna pengar för att köpa möbler till bostaden. Lånet ska betalas tillbaka.

För det andra. Det dras i artikeln genomgående paralleller till studenterna – antagligen eftersom lånet administreras av CSN. För att undvika missförstånd så har detta lån absolut ingenting med studenter att göra. Nichts, nothing, nada. Att lånet hanteras av CSN beror antagligen enbart på att de är den enda statliga myndighet som arbetar med att administrera långivning till privatpersoner. Min personliga uppfattning om kopplingen till studenter i artikeln är att artikelförfattaren tyckte att det var retoriskt smart att ställa dessa grupper mot varandra.

Artikeln påstår:

Hela 1 200 miljoner kronor har avsatts till att finansiera CSN:s särskilda lån till invandrare – hela 142 gånger mer än under 2011

Siffrorna stämmer, men ger en helt felaktig bild av verkligheten. Fram till i år så har staten, vilket framgår tydligt i den länkade budgetpropositionen, lånat pengar externt för att finansiera utlåningen. Dessa pengar har alltså enbart synts i balansräkningen. Budgetanslagen har enbart avsett pengar till räntan på detta lån. Under 2012 har man valt att lösa ut hela lånet vilket gör att engångskostnaden i år blir extremt hög. I fortsättningen tänker man i stället finansiera lånet med egna pengar. De kommande åren blir anslagen betydligt lägre än i år, men fortfarande högre än tidigare eftersom man nu tillför egna pengar för utlåningen. Prognosen pekar emellertid på minskade kostnader över tid.

Artikeln påstår:

Lånet kan uppgå till maximalt 35 000 kronor.

Det stämmer. Om en familj på minst 5 personer anvisas boende i en helt omöblerad lägenhet kan de få låna maximalt 35 000 kronor för att köpa möbler – till exempel sängar till familjen. Om samma familj däremot skulle anvisas plats i en möblerad lägenhet kan de aldrig låna mer än 5 000 kronor för inköp av husgeråd. Antalet personer och boendets inredning styr alltså lånets storlek. Om 35 000 kronor är mycket eller lite för att inreda ett helt omöblerat hem för 5 personer får du bedöma själv.

Är detta rättvist? Nej, absolut inte, En familj som är uppväxt i Sverige kan inte låna pengar av staten till 4% ränta för att köpa möbler. Å andra sidan är det antagligen ytterst sällan som en svensk familj får starta om helt och hållet från noll. Alltså verkligen från noll. Sannolikheten att en nyanländ flyktingfamilj lyckas skaffa IKEA-kort med kredit är antagligen obefintlig. Jag kan emellertid tänka mig ett par andra alternativ till statliga lån. Antingen får de möbler gratis eller så får låna möbler av kommunen. Dessa alternativ är minst lika orättvisa gentemot svenska familjer. Därför tycker jag personligen bättre om idén att de staten lånar ut pengar som ska återbetalas.

Artikeln påstår:

En femtedel av de nytecknade lånen har redan efterskänkts

Jag har inte haft möjlighet att kontrollera denna siffra, men den stämmer säkert. Detta är absolut inte bra eftersom det undergräver hela systemet. Regeringen har därför i budgetpropositionen uppdragit åt CSN att förbättra graden av återbetalning.

Samtidigt – det går inte att jämföra återbetalningen av dessa hemutrustningslån med de studielån som CSN också administrerar. Studielånen går till studenter som efter 3-4 år med stor sannolikhet får ett högavlönat arbete som akademiker. Flyktinglånen går till människor som ofta har en låg utbildningsnivå och som talar dålig eller ingen svenska. Som grupp har flyktingarna extremt mycket sämre förutsättningar att skaffa en fast inkomst och därmed möjlighet att återbetala ett lån. Svårigheten att återbetala lånen är snarare ett tecken på en misslyckad integrationspolitik än på ett dåligt lånesystem.

 Artikeln påstår:

Villkoren för lånen som invandrarna får är mycket fördelaktiga. När svenskar inte kan betala tillbaka sina lån till CSN får de sina pengar och tillgångar beslagtagna av Kronofogden, ibland får de till och med lämna hus och hem. När CSN lånar ut till invandrare är reglerna helt annorlunda. Om invandraren inte har råd att betala kan den ansöka om anstånd och skjuta upp betalningen – en möjlighet som var tredje utnyttjar.

Återigen, jag har inte hunnit kontrollera detta i detalj. Med det menar jag att jag inte har kunnat bedöma om möjligheterna till nedsättning/avskrivning skiljer sig så markant mellan lånen som artikeln påstår. CSNs information nedan tyder emellertid på att artikeln är överdriven.

Nedsättning av studielån (studenter): ”Om du har svårt att betala på ditt lån, kan du ansöka om att få betala mindre. Det kallas nedsättning.”

Nedsättning av hemutrustningslån (flyktingar): ”Har du svårt att betala tillbaka ditt hemutrustningslån på grund av att du har för låg inkomst? Då kan du ansöka om att under ett år få betala mindre varje månad (nedsatt betalning) eller att få göra uppehåll med betalningen under ett år (anstånd).”

Avskrivning av studielån (studenter): ”Du har möjlighet att få avskrivning om du har hel sjukersättning och din sammanlagda inkomst är lägre än 2,5 prisbasbelopp, vilket är 110 000 kronor för 2012”

Avskrivning av hemutrustningslån (flyktingar): ”Du kan ansöka om att vi ska ta bort lånet, om du exempelvis har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att du inte kan betala tillbaka lånet. När vi bedömer om lånet kan tas bort tar vi även hänsyn till din inkomst.”

——————————————————————

Invandrings- och integrationspolitik är en komplicerad fråga och som jag sa inledningsvis så är det egentligen inte ett område som intresserar mig lika mycket som andra politiska frågor. Detta inlägg är heller inte ett inlägg i den debatten.

För min del handlar det i stället bara om en växande frustration över den fullständiga kritiklöshet som präglar såväl massmedier som sociala medier idag. Det spelar ingen roll om det handlar om flyktinglån, Carema, Thomas Quick eller tvååriga Haddile från Algeriet. Artiklar, uttalanden och namninsamlingar gillas och delas blixtsnabbt på Facebook utan en sekunds eftertanke. I skrivande stund har artikeln om flyktinglånen gillats nästan 10 000 gånger. Hur många av dessa gillare har läst den länkade budgetpropositionen? 25?

Så min önskan till dig som läser detta – oavsett vad du tycker om hemutrustningslån till flyktingar.

Nästa gång du läser om något som verkar vara för dumt för att vara sant: kolla upp först om det är sant.

Sedan kan du dela.

Edit 2013-09-11: Idag är det nästan ett år sedan jag skrev detta inlägg. Antalet gillare av artikeln på friatider.se har passerat 100 000. Faktafelen kvarstår. Liksom den outtömliga floden av hat i artikelns kommentarsfunktion.

 

2 kommentarer

    • cecilia B-Åkerström on 6 februari, 2014 at 10:31
    • Svara

    Det var intressant att läsa detta. Dock-En femtedel av de nytecknade lånen har redan efterskänkts var från en artikel. Du skriver att det är orättvist.Ja, idag har vi en arbetsmarknad där många högskoleutbildade går ut till arbetslöshet kort som lång. Det är ett faktum. Jag skulle säga att det inte är ett hållbart argument ditt påstående då. Ytterligare bekymmer är att många ( jag vet) lånar friskt från CSN ( invandrare) och sedan när dom väl kommer på vad dom vill läsa så finns det inget utrymme kvar att låna till samt att dom inte har råd att betala tillbaka. Detta är något CSN borde ta på allvar och verkligen informera långivarna om.

    1. Hej Cecilia
      Tack för din kommentar. Det finns säkert många som pluggar utan tydligt mål och som därför ”slösar bort” sina studielån. Det hade vi antagligen sett mindre av om arbetsmarknaden fungerade ännu bättre.
      Det finns säkert också anledning för t ex studievägledare att informera bättre om vilka utbildningar som är bäst och hur man bäst hushåller med lånen. Arbetslösheten är generellt betydligt lägre hos högutbildade än hos lågutbildade – men även inom gruppen högutbildade finns stora skillnader.

Kommentera inlägget

%d bloggare gillar detta: