Sep 05

Vi bygger tunnlar och river hinder

Visste du att regeringen just nu är i färd med att rita om hela Sverigekartan? Antagligen inte. Det där verkar nämligen vara en sådan där sak som i huvudsak engagerar politiker, men som i övrigt får väldigt liten uppmärksamhet hos allmänheten. Ändå är det en av de absolut största utmaningar som Halmstad står inför de kommande åren.

Ett nytt sätt att tänka

I korthet vill regeringen utmana dagens system med 21 länsstyrelser och banta dessa till ett antal stora regioner, möjligen någonstans i trakten kring 7. I praktiken innebär det att Hallands status som egen region är allvarligt hotad. Det kommer att få konsekvenser. Vi såg till exempel vad som hände när Polisen möblerade om sin organisation på liknande sätt. Viktiga ledningsfunktioner lämnade Halmstad och flyttades till Göteborg och det arbetet fortsätter löpande.

Med framtidens regioner tänker regeringen emellertid lite annorlunda. De vill nämligen inte bara slå ihop ett antal befintliga län till nya. I stället talar de om att med utgångspunkt från kommungränserna skapa nya naturliga regioner baserat på till exempel arbetsmarknaden.

Det är där Halmstads största utmaning ligger. Det är hög tid att hitta vår plats i en framtida storregion. Innan någon annan gör det åt oss.

Var finns vår framtid?

Rent konkret finns det tre riktningar att söka sig mot. Norrut, söderut och österut. Alla intressanta på sina sätt. Som jag ser det är det vår politiska uppgift att titta åt alla dessa håll. Att på allvar ta tag i frågan med utveckla och stärka våra regionala samarbeten. För en dag står ministern där och knackar på dörren och vill ha svaret på vilken naturlig storregion vi känner oss hemma i. Och då måste vi ha ett svar.

Just nu handlar mycket dock om möjligheterna söderut, vilket verkar vara starkt kopplat till att tunneln genom Hallandsåsen snart slår upp portarna. Trots att det bara handlar om några minuter i sparad restid, så är det inte så konstigt att just tunneln har fått fart på oss. Vårt största hinder söderut sitter nämligen i huvudet.
I kommunstyrelsen diskuterade vi för några veckor sedan hur vi allt oftare söker oss norrut – mot Göteborg. ”Över åsen har det alltid varit svårare”, sa en ledamot. Och just där ligger nog det mentala hindret. Hallandsåsen ses som något som vi måste ta oss över. Jag kontrade med att säga att ”Om 4 månader behöver vi inte ta oss över åsen längre. Då åker vi genom i stället.”
Det är så vi river mentala hinder.

Välkommen till Halmsingborg!

Min partikollega Dag Hultefors, numera främst regionpolitiker, har drivit frågan om att de skånska Pågatågen ska fortsätta också till Halmstad. Nu blir det så. Och när Dag så småningom ska sammanfatta sin politiska gärning tror jag att detta kommer visa sig vara en av hans viktigaste segrar. För det handlar om så mycket mer än bara en extra hållplats. Vi kommer plötsligt att bli Pågatågens nordliga vändplats. Och på linjekartan kommer det att synas att Halmstad är en del av en helt ny region.

Det finns många fler exempel på hur vi utvecklar samarbetet med Helsingborg. I veckan åkte en delegation från Halmstad söderut för att samtala på temat Halmsingborg. Nästa vecka kommer kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg, Peter Danielsson (M), till Halmstad för att tillsammans med Carl-Fredrik Graf presentera samma tanke på näringslivets Guldmorgon.

Och när vi ordnade strategidagar på HEM så hade vi bjudit in VD:n för Öresundskraft, Helsingborgs energibolag, som talare. Mycket kom att handla om nya möjligheter för våra två bolag att hitta strategiska samarbeten. Jag ska själv träffa bolagets ordförande senare i höst för att fortsätta dessa samtal. Den typen av samtal tror jag är nödvändiga för att fortsätta riva det mentala hinder som Hallandsåsen fortfarande utgör.

Andra chansen!

Avslutningsvis en kommentar om Hallands framtid. Från politiskt håll har vi, trots ovan resonemang, som huvudmål att hålla ihop Halland som en egen region. Det är en rimlig målsättning. Halland är en region i toppklass. God sjukvård, låg arbetslöshet, låga skatter och fungerande kommunikationer. Vi har byggt upp det på egen hand och vill ogärna se någon annan bryta sönder det som funkar. Men samtidigt kan vi inte blunda för regeringens ambitioner. Vi måste helt enkelt vara beredda på att behöva ta oss till final via Andra Chansen. Som Robin Stjernberg gjorde.

Innan han till slut vann hela tävlingen!

Kommentera inlägget

%d bloggare gillar detta: