Jul 30

Om Halmstad som varumärke

Har du varit i Bengtsfors? Du vet – den där lilla kommunen i Dalsland som mer än någon annan svensk kommun förknippas med varsel, nedläggningar och arbetslöshet.

Jag har faktiskt varit där – alldeles nyligen dessutom. En gammal dröm om att trampa mig fram på dressin längs gamla järnvägsspår ledde mig via en googling lite oväntat just dit. Till denna håla som för mig har varit själva symbolen för elände.

Tänk så fel man kan ha.

En gammal dröm om att trampa mig fram på dressin ledde till denna håla som för mig har varit själva symbolen för elände

Bengtsfors kommun bjöd nämligen på en fantastisk upplevelse. Magnifik natur både på land och till sjöss. Överallt mötte jag positiva och serviceinriktade entreprenörer som gjorde upplevelsen bättre än jag hade kunnat ana. Men jag mötte också hundratals tyskar, holländare och norrmän som fascinerat tog del av den dalsländska naturen, älgparker och kanotturer – och som sannolikt aldrig hade hört talas om Lear Corporation eller nedlagda pappersbruk. Som aldrig hade fått bilden av Bengtsfors förstörd av svarta tidningsrubriker.

Just detta fick mig att fundera på kommunen som varumärke. Hur viktigt det är att kommunen har makt över bilden av sig själv.

I Halmstad har vi förtroendevalda nyligen fått en näringslivsutredning att ta ställning till. I denna ingår ett avsnitt om kommunens kommunikation. Det visade sig vara en ganska intressant genomgång som visar på en del brister. Som att jämförbara kommuner satsar två till tre gånger mer på kommunikation. Eller att hälften av kommunens bolag och nämnder saknar tillgång till en kommunikatör. I praktiken innebär detta alltså att vi överlåter åt någon annan (läs media) att skapa bilden av Halmstads kommun. Då är också risken stor att bilden blir ”fel”.

Ett för mig närliggande exempel på detta är den politiska omsvängning som vi har börjat genomföra i Miljö- och Hälsoskyddsnämnden. Med vårt nya motto – ”Det ska vara lätt att göra rätt” – som rättesnöre har vi på olika sätt under det senaste året fattat beslut som förändrar verksamheten till att bli mer stödjande och mindre straffande. Trots detta så är massmedias rapportering om vårt arbete fortfarande i stort sett begränsad till negativa händelser – till exempel när vi kritiserar hygienen i ett restaurangkök. Förutom det uppenbara skälet att en smutsig restaurang är nyhetsstoff så är detta också ett exempel på att vi låter media styra bilden av verksamheten. Vi har ingen medveten strategi, vare sig från nämnden eller förvaltningen, om vad vi vill kommunicera – och vi saknar egentligen resurser för att ändra på detta. Vad som hamnar i tidningen styrs därför i stor utsträckning av vad media råkar snubbla över i kommunens diarium.

Näringslivsutredningen pekar emellertid inte bara ut brister, utan lämnar också förslag på hur de ska avhjälpas. I stort sett är det en rad kloka förslag som kommer att bidra till att kommunen förstärker makten över sitt varumärke – och det är bra. Med samordnad och genomtänkt kommunikationsstrategi – externt och internt – undviker vi att publicitet utanför kommunens kontroll får onödigt stora konsekvenser på kommunens attraktionskraft.
Dessutom finns det förslag om förstärkning med ett antal kommunikatörer vilket ger mindre förvaltningar bättre förutsättningar.

I höst är det dags att fatta en rad beslut som gör verklighet av näringslivsutredningens förslag. Jag hoppas då att även de föreslagna förstärkningarna på kommunikationssidan blir verklighet. Det tjänar alla på.

Kommentera inlägget

%d bloggare gillar detta: